Du är här

Skönhetsutredningen

Skönhetsutredningen. Vad hände?

Skönhetsutredningen där SHR satt med som expert och som leddes av utredaren Eva Nilsson Bågenholm, lämnades till regeringen förra året  - men inget har hänt!!!!
Nu har Socialstyrelsens tidigare generaldirektör Lars-Erik Holm,  tillsammans med representanter för professionen lämnat in en skrivelse till regeringen med förslag på åtgärder för att reglera skönhetsbranschen.

Krav på reglering av estetiska ingrepp

Socialstyrelsens tidigare generaldirektör Lars-Erik Holm kräver tillsammans med representanter för professionen åtgärder för att reglera skönhetsbranschen.
Publicerad: 2017-04-13 11:09
Samuel Åsgård

I december 2015 lämnade regeringens utredare Eva-Nilsson Bågenholm sina förslag till regeringen i den så kallade ”skönhetsutredningen”. Förslagen gick ut på att en särskild lag skulle skapas för att reglera "kroppsbehandlingar i syfte att förändra utseendet och som kan medföra en betydande hälsorisk". Men utredningens förslag fick skarp kritik av många remissinstanser. Många ansåg att den föreslagna nya lagen gav ett för svagt skydd för patienterna.

Trots att det snart har gått ett år sedan remissvaren kom in har regeringen ännu inte lämnat något förslag om reglering av skönhetsbranschen. I ett brev till regeringen kräver nu Socialstyrelsens tidigare generaldirektör Lars-Erik Holm att något måste hända. Brevet har han skrivit tillsammans med Anders Milton, ordförande för Rådet för estetiska behandlingar, Fredrik Gewalli, ordförande i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi och Ulf Samuelsson, ordförande för Estetiska injektionsrådet.

De skriver att patientsäkerheten är helt åsidosatt för patienter som genomgår olika typer av skönhetsbehandlingar och att rättsskyddet är otillräckligt för dem som drabbas av skador efter behandlingarna.
I brevet föreslår de en annan modell än den som utredaren Eva-Nilsson Bågenholm presenterade. I stället för att skapa en ny lag vill de att estetiska behandlingar som förutsätter medicinsk kompetens ska införlivas i den nuvarande hälso- och sjukvårdslagstiftningen. I brevet till regeringen föreslår de att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram förslag på ändringar av den nuvarande lagstiftningen och lista vilka estetiska behandlingar som ska föras in i hälso- och sjukvårdslagstiftningen.
 
Länk till artikel:
 https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/04/13/krav-pa-reglering-av-estetiska-ingrepp/


Från SVT Nyheter

Utredaren: ”Bedrövligt att frågan står still”

2015 lämnade utredaren Eva Nilsson Bågenholm in den så kallade Skönhetsutredningen till socialdepartementet. Sedan dess har inget hänt i frågan.

Hösten 2015 gjordes en utredning som skulle leda till en ny lag som skulle skydda konsumenten vid skönhetsingrepp – men hittills har inget hänt i frågan.

– Jag tycker det är är jättedåligt. Bedrövligt, säger Eva Nilsson Bågenholm, som ansvarade för den så kallade Skönhetsutredningen.

I november 2015 lämnade hon utredningen till socialdepartementet. Utredningen föreslog bland annat en ny konsumentlag som skulle stärka konsumenternas rätt vid skönhetsingrepp. Det här är något som Eva Nilsson Bågenholm tror att socialdepartementet har haft svårt att bedöma, eftersom det inte riktigt faller inom deras kompetensområde.

– Det har varit svårt att kommunicera skillnaden mellan patient- och konsumentfrågor, de olika lagstiftningarna, och varför det är viktigt att hålla isär dessa områden.

”Man är konsument – inte patient”

Eva Nilsson Bågenholm tror att frågan hade vunnit på ifall socialdepartementet hade skickat den vidare till konsumentministern Per Bolund, som enligt henne vore bättre rustad att ta sig an den här typen av frågeställningar.

En av utredningens viktigaste slutsatser var att skönhetsingrepp ska räknas som en konsumenttjänst, inte som hälso- och sjukvård, något som det rått delade meningar om inom remissinstanserna.

– I vår lagstiftning så definieras hälso- och sjukvård som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Vid skönhetsingrepp gör man ett fritt val att förändra sitt utseende. Man är alltså konsument av en tjänst, inte patient, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Detta hindrar inte att man från samhällets sida kan öka kraven på dem som utför ingreppen och de tillstånd som krävs, något som utredningen också föreslog. Men enligt Eva Nilsson Bågenholm är det viktigt att separera skönhetsingrepp från hälso- och sjukvård för att komma bort från den ansvarsförvirring som råder mellan olika instanser idag. Det är också en fråga om resursfördelning.

I väntan på en ny eventuell konsumentlag, vad kan man som konsument göra om man råkat ut för en misslyckad behandling?

– I första hand ska man försöka komma fram till en lösning med den som utförde behandlingen. Om inte det fungerar så kan man vända sig till konsumentvägledaren i sin kommun, Konsumentverket eller Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

Tänk igenom riskerna före

Vad ska man tänka på innan man gör ett skönhetsingrepp?

– Gå noga gå igenom risker med ingreppet och värdera om du är beredd att ta den risken. Om du bestämmer dig för att genomgå ingreppet så bör du fråga ett par olika utförare för att jämföra vad som ingår i avtalet. Ingår till exempel någon försäkring? Du bör också kolla referenser på de olika utförarna.

– Du bör alltså vara en mycket noggrann konsument. Det är en hög risk man utsätter sin kropp för när olika ingrepp utförs, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Plus har sökt sjukvårdsminister Gabriel Wickström på socialdepartementet för en kommentar men han har avböjt att medverka.

Många anmäler

Sedan utredningen lämnades in i november 2015 har över 100 anmälningar som rör skönhetsingrepp och kroppsbehandlingar kommit in till Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämden.

Ärendemängden inkluderar nagel- och ögonfransförlängningar samt ärenden som rör även annat än klagomål på själva ingreppet, såsom faktura- och presentkortsfrågor.


Under våren 2014 sjösatte Socialdepartementet skönhetsutredningen och denna blev klar att lämnas till regeringen sista november 2015. Förslaget gick sedan ut på remiss till alla berörda myndigheter och organisationer, däribland SHR. Remissvar lämnades in i april 2016. Nedan följer lite kort om utredningen och vad SHR inlämnat som remissvar.

Utredningen skulle lämna förslag som syftar till att stärka skyddet för den enskilde vid behandlingar och ingrepp som kräver medicinsk kunskap och erfarenhet eller kan innebära betydande hälsorisker, men som inte är hälso- och sjukvård eller tandvård.
I uppdraget ingick att ta ställning till vilka ändringar som krävs för att säkerställa att den enskilde ges en god och säker behandling samt ett tillräckligt konsumentskydd.

Utredningen förslår en ny konsumentskyddslag. Den ska gälla för de skönhetsingrepp som kan medföra betydande hälsorisker. Dit räknas till exempel kirurgiska ingrepp, hudslipning, filler- och botoxinjektioner, tatueringar, piercning, laser och IPL-behandlingar. Det ska vara en lag om kroppsbehandlingar. I lagen ingår att alla utövare måste söka tillstånd för att få bedriva verksamhet och att kommunerna kommer att ha regelbunden tillsyn över verksamheterna.

Utredningens förslag i korthet
•    Ny konsumentskyddslag för kroppsbehandlingar
•    Tillståndsplikt för de verksamheter som erbjuder kroppsbehandlingar med en betydande     hälsorisk
•    Kirurgiska ingrepp och injektioner begränsas till särskilda yrkesgrupper
•    Krav på verksamheterna att bedriva ett aktivt säkerhetsarbete
•    Ingreppen ska utföras fackmannamässigt
•    Krav på dokumentation
•    Krav på betänketid
•    Kommunerna och Inspektionen för vård och omsorg, IVO utses tillsynsmyndigheter
•    Nationellt register över verksamheter med tillstånd
•    Nationell webbaserad informationstjänst för konsumenter

Estetiska behandlingar och andra ingrepp med medicinska risker utanför hälso- och sjukvården och tandvården,  Dir. 2014:61, Utgiven: 28 april 2014, Typ: Kommittédirektiv, Avsändare: Socialdepartementet)

Eftersom SHR suttit med i utredningen som expert så har vi kunnat påverka redan från start och bidra med information om fakta och hur man skulle kunna reglera marknaden. Utredaren Eva Nilsson Bågenholm och övriga i utredningen är mycket imponerade av SHR:s arbete. Vi är kompetenta och seriösa och har sedan många år tillbaka försökt att reglera skönhetsbranschen som enda aktör.

SHR stöder det mesta i utredningens förslag. Lagförslaget kommer att innebära att alla som inte har den utbildningsnivå och kompetens som medlemmar i SHR har, inte kommer att få tillstånd att bedriva verksamhet inom avancerad skönhetsvård på grund av att de inte kommer att kunna uppfylla de krav som ställs. Det blir på så sätt en gynnsammare konkurrenssituation för våra medlemmar.  

Vidare har SHR lagt som förslag att injektioner ska kategoriseras genom djupet i m.m. och inte som i förslaget endast avse injektioner i subcutis. (1 kap.

2 § Definitioner
Injektion – att med injektionsspruta, pump, verktyg eller motsvarande respektive kanyl, spets eller motsvarande applicera läkemedel, medicinteknisk produkter eller annat ämne i underhuden (subcutis) eller djupare.)

SHR anser att begreppet ”säker kroppsbehandling” som används är för vagt. Det hade varit bättre att upprätta föreskrifter om vad som ska uppfyllas vad gäller hygien, ce-märkning, protokoll, journal etc och i denna definition hänvisa till föreskrifter.

(1 kap. 2§ definitioner
Säker kroppsbehandling – en kroppsbehandling som utförs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, i de fall det finns tillgängligt, eller annars bästa möjliga teknik.)

SHR anser att det är en svaghet i förslaget att man inte anger några kompetenskrav för olika kroppsbehandlingar. SHR anser att man bör försöka ange kompetenskrav för övriga kroppsbehandlingar som kan medföra betydande hälsorisk. I den europeiska  standarden över skönhetstjänster som blev klar 11 april 2016 (ICS 03.080.30) så anges vilken EQF som krävs för olika behandlingar. Avancerade behandlingar som en hudterapeut utför ex kemisk peeling, epilering m.m. har en EQF på 5/6. SHR kommer också att ansöka om nivåplacering för yrket enligt SEQF och den kommer då att ligga på SEQF 5 och för avancerade behandlingar SEQF 6. SHR anser att det kan vara rimligt att använda sig av den svenska referensramen för kvalifikationer i lag om kroppsbehandlingar.

I den genomgång av olika behandlingar som gjorts saknas kemiska behandlingar ex. kemisk peeling som egen rubrik. Dessa kan göras med t.ex TCA och kan medföra betydande hälsorisk. Viktigt att de finns med då det också anges vilka behandlingar som faller utanför lagens tillämpningsområde. Nu finns kemisk peel med under hudslipning som är en mekanisk metod. (10.1.3 Kroppsbehandlingar som omfattas av lagen .

I skrivande stund väntar vi med spänning på någon respons från regeringen om förslaget och remissvaren.

Rättigheter: